18 november 2012

Christina Aguilera

När jag var 14 köpte jag mitt första Christina Aguilera-album av en kompis; Stripped. Hela min högstadietid lyssnade jag extremt mycket på den skivan. När hon släppte Back to Basics var det en stor anledning till att mitt intresse för retrostil började formas. Många av låtarna på den skivan har jag också lyssnat sönder, och videon till Candyman tittar jag fortfarande regelbundet på för att bli på bra humör.  Lite roligt är det också att hon gjorde "Burlesque" precis efter att jag börjat bli intresserad av burlesk!



Christina Aguilera har med andra ord sedan jag upptäckte henne (första skivorna ska vi inte prata om, när hon bara var en ren skivbolagsproduktion. De har jag aldrig lyssnat på.) varit en väldigt stor inspiration och förebild för mig. Jag har alltid drömt om att kunna sjunga som X-tina, ända sen jag som liten 14-åring hörde Stripped första gången. Låtarna på Stripped har hjälp mig igenom break-ups och hjälpt mig att våga satsa på min dröm. Xtina har alltid varit en kvinna som vågat vara för mycket, öppnat käften, aldrig bett om ursäkt för sig själv, gjort sin egen grej och gjort det jävligt bra. Och maken till sångerska får man ju leta länge efter!



Efter Stripped köpte jag Back to Basics så fort den släppts och jag kutade i princip till skivaffären när hon släppte Bionic. Vill jag bli glad lyssnar jag på Candyman och för att tagga fest har jag lyssnat på Woohoo. Har jag behövt självförtroende har jag satt på Prima Donna. När jag har varit less på någon man har det självklart varit I Hate Boys. När jag och mitt ex gjorde slut lyssnade jag extremt mycket på You Lost Me, Fighter, Walk Away m.fl. Cruz och Soar har jag lyssnat på i samband med att jag flyttade ner till Stockholm för att börja ett helt nytt liv. Soundtracket från Burlesque har också gått varmt hemma hos mig.

Därför är det lite trist att jag känner att vi inte riktigt är i fas på samma sätt nu när hon släppt Lotus. Jag blir inte speciellt berörd och kommer inte att bege till skivaffären den här gången. Lotus är ett gäng maffiga ballader och partydängor som inte säger så mycket tycker jag. De enda låtar jag vill lyssna på flera gånger i rad och som känns typiskt X-tina-kaxiga är Your Body och Circles. Men skivan kanske tar sig efter några genomlyssningar! Vissa av balladerna är ändå riktigt bra om man orkar lyssna in sig på dem, t.ex. Best of Me och Cease Fire.



Stilmässigt var hon definitivt sitt snyggaste jag under Back To Basics. Den stilen är fortfarande till stor inspiration för mig! Under Bionic-tiden kändes hon lite för mycket som att hon ville likna Lady Gaga. Sen kan jag tycka att hennes latex-outfits och rockiga stil var jävligt snyggt. Och i filmen Burlesque är hon ju fantastiskt snygg! Det finns massor av bilder från 2010 och 2011 där hon ser stunning ut!



Men nu har hon plötsligt gjort en total stilomvändning (vilket så klart bara är väntat med tanke på att det är Christina Aguilera), färgat håret i tre olika nyanser samtidigt, och t.ex. videon till Your Body är förvisso en snygg färgexplosion men hon har på sig tusen olika färger och mönster samtidigt och jag tycker att det stundtals blir för mycket. Fast å andra sidan så älskar jag scenerna med konfettin och outfiten hon har på sig i solariet. Det känns dock som att hon tittat lite väl mycket på Nicki Minaj på senaste tiden!



Hursomhelst kommer hon alltid att vara en av de vackraste kvinnor jag vet och jag tycker att hennes nya kurvor klär henne lika bra som när hon var smal! Jag vill älska det här albumet lika mycket som de tidigare men den här gången har inte hennes stil förändrats på samma sätt som min. Hon kommer i alla fall alltid att fortsätta inspirera mig!


XoXo / Linn

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar